New Yorksk eftermiddag

Efter en slitig dag på praktiken satte jag mig på tunnelbanan downtown. Målet var att införskaffa saffran till morgondagens lussekattbak. Trött, grinig och hungrig klev jag upp från tunnelbanan i regnet på 28th street. Hinner fundera i en millisekund över vilket håll som är väst och vilket som är öst som jag skulle åt. Sedan känner jag doften av indiska kryddor.

Följer doften till korset 28th street och Lexington Avenue. Där finns en överväldigande mängd indiska restauranger, musikaffärer och kryddaffärer. Jag kliver in på Kalustyan’s och njuter av den mustiga kryddoften som slår emot mig när jag kliver in genom dörren. Hylla efter hylla täcks med kryddor, spännande såser och diverse andra spännande ingredienser.

Hyllrad efter hyllrad med kryddor


Svor lite för mig själv på svenska över att betala 210 kronor för saffran, men log och sa happy thanksgiving till den förvirrade kvinnan i kassan innan jag gick.

Bestämde mig för att trotsa regnet och promenera över ett gäng avenyer för att komma till min tunnelbanelinje. Blev dyngsur ganska snart. Gick och muttrade lite för mig själv när jag lyfter blicken och får syn på the Chrysler building. Promenaden för mig förbi Empire State Building och Madison Square Garden. Kan inte låta bli att le för mig själv där jag går i regnet och en försäljare frågar mig vad hemligheten är till att gå utan paraply i spöregn och ändå ha ett leende på läpparna. Slänger en blick upp längs avenyn och skymtar reklamskyltarna på Times Square innan jag skyndar ner i tunnelbanan framför den vackra posthus-byggnaden.

Kliver av tunnelbanan här hemma och går tillsammans med en annan tjej mot uppgången. Vi möts av en bokstavligt talat galen kvinna i 65-års åldern som stoppat upp en kudde under kläderna så hon ser gravid ut, stirrar med uppspärrade ögon och börjar skrika åt oss. I ena handen har hon tändare och cigg. I den andra vad som ser ut som en fällkniv. Jag och den franska tjejen vänder på klacken och tar uppgången i andra änden av stationen. Vi skrattar åt absurditeten medan den äldre kvinnan skriker ”I’m gonna cut you!” efter oss.

New York i ett nötskal. Hur kan man annat än gå omkring med ett leende på läpparna i regnet?

Annonser
Det här inlägget postades i Random. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s