Bungy-jumping

Jag tror jag har världens bästa läsare. När jag nämnde att min professor frågat om detta var jag ruskigt nära att säga nej. Men ni kommenterade, argumenterade för, och peppade – så plötsligt hade jag tackat ja!

Detta glömdes helt bort i all stress senaste veckorna men igår slog ångesten som en säck tegelstenar. Lyckligtvis hade jag på mig en svart blus, annars hade mina nerver manifesterats i rätt uppenbara fläckar.

Så hur var det? Som någon som hatar att prata inför folk säger jag bara screw bungy jumping. Innan var det ångest, svettiga handflator och instinkten att springa därifrån. Ett djupt andetag senare ökade pulsen och adrenalinet började flöda medan man tänkte shit, shit, shit, jag gör det! Efteråt, när pulsen började finna sin normala rytm, smyger sig ett segerleende fram och man känner sig töntigt stolt över att man klarade att utmana sin egen rädsla.

Det gick bra. Kunde givetvis gått mycket bättre, men det gick bra. De skrattade, majoriteten av dem deltog i diskussionen och de ställde upp på övningarna.

Så jag kan nu säga att jag hållit lektioner på master-nivå i kursen generalist social work practice. Känns lite coolt ändå.

Ett litet förtydligande är kanske dock på plats. Vi talar inte svensk universitetsundervisning med 100 pers i rummet och power point-karaoke i fyra timmar. Våra lektioner hålls i grupper om tjugo pers i två timmar och undervisningen är mycket mer interaktiv då deltagande på lektionerna är en del av ditt slutbetyg. Så ungefär hälften är att undervisa och andra halvan består av att skapa och moderera diskussioner i ämnet.

20121220-184202.jpg
Överlevare i väntan på tunnelbanan!

Det här inlägget postades i Chasing dreams, Psykbryt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Bungy-jumping

  1. Trillingnöten skriver:

    Wohooooo! BRA jobbat! Du är BÄST!!!

  2. Henrietta skriver:

    Yaaayy!! Kanslan av att ha gjort nagot man egentligen inte vagar ar ju sa harlig. Om det daremot gar bra ocksa sa ar det ju annu battre! Jag hatar ocksa att prata infor folk sa jag kan bara tanka mig hur nervos hur du maste varit innan… Bra jobbat!!🙂

    • sarahjohansson skriver:

      Ja, det är verkligen vidrigt när man inte gillar det, för alla står ju framför en och kan döma ens prestation sekund för sekund😛 Men det gick ju bra så förhoppningsvis är man mindre nervös nästa gång! =)

  3. Lisa skriver:

    Grymt jobbat! Kommer ett mailsvar till dig inom några dagar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s