Parallell verklighet

Ibland påminns jag om att jag inte utövar socialt arbete i Sverige längre. Saker är oftast lite värre här. Jag glömmer det med jämna mellanrum. Men så händer nåt som påminner mig. För ett par veckor sedan när jag kom till en av mina klienters byggnad så fanns det en minnesplats med skylt och tända ljus i trappuppgången. En 14-åring som bodde i byggnaden hade blivit knivhuggen i trappuppgången och dött av sina skador. Ungdomen jag jobbar med i min klientfamilj är också 14. Pojken som dött hade hon lekt i blöjor med, gått på samma dagis och lekis.

Idag pratade jag med min kollega som var frustrerad för att hennes klient inte hade varit hemma för en väldigt viktig session klockan 9 imorse. Klienten ringde henne vid 13 och berättade att hon fått ett telefonsamtal angående sin 17-åriga systerson kl 6 imorse. Han hade blivit skjuten och kämpade för sitt liv på operationsbordet så hon åkte till sjukhuset.

Verkligheten här är lite annorlunda och vi borde vårda vad vi har i Sverige.

Det här inlägget postades i Kontraster, Reflektioner. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Parallell verklighet

  1. Kajsa Höök skriver:

    Det är nog så att vi alla skulle må bra av att bo utomlands en period emellanåt.
    Mamsen

  2. Freedomtravel skriver:

    Verkligen annorlunda! Det är fortfarande väldigt bra i Sverige, men det känns som att det är på väg åt fel håll tyvärr. De sociala skillnaderna blir större, vilket kanske är en av förklaringarna.

  3. A. skriver:

    Precis som du skriver måste vi vårda det vi har, inte som idag när det välfärdssystem vi byggt upp raseras/nedmonteras. Visst är väl valfrihet trevlig, men är det inte än trevligare att ha ett samhälle som värnar om de som har det svårast? Blir så enormt frustrerad över att vissa (politiker) ondgör sig över ”bidragssverige” men då endast pratar om bidrag till de som har det svårast, inte RUT eller ROT. Jag betalar gladeligen skatt för att säkerställa att alla kan få en dräglig tillvaro, att betala skatt för att redan bemedlade individer ska kunna lägga in nytt vardagsrumsgolv är jag inte lika road av.

    • sarahjohansson skriver:

      Håller med kring vad du säger om bidrag och Rut/rot avdrag. Men jag tror inte folk fattar vad det innebär att inte ha ett välfärdssystem. Många tänker nog att jamen jag kommer aldrig behöva gå på bidrag – även om detta är sant så blir resultaten av att lämna en stor grupp av samhällets medborgare att värna för sin egen överlevnad när de redan är på botten något som påverkar alla samhällsklasser. Brottsligheten ökar, våldet ökar. Är det värt några hurringar mindre i skatt när ditt barn inte längre är säkert?

  4. Henrietta skriver:

    Det ar verkligen en annorlunda hur folk lever har och vad som hander i deras ”vardag”. Under de senaste tva aren har foljande hant: min mans brorsa har blivit skjuten till dods, min mans kusin blev aven han skjuten och de trodde att han skulle bli forlamad men han klarade sig undan, och hans andra kusin blev nyligen knivhuggen av sitt ex och lamnad att do. Lyckligtvis hade nagon sett det och ringde polisen och hon kunde bli aterupplivad, annars hade hon dott av blodforlust. Det hander liksom pa riktigt har, och jag har verkligen insett hur pass sakert det ar hemma i Sverige.

    • sarahjohansson skriver:

      Usch, vad sorgligt!😦 Beklagar din och din mans sorg.
      Och ja, det som man ser i filmerna och tv-serierna är vardag här. Förra året var det en kille som klev in på akutmottagningen på ett sjukhus inom samma företag som det jag praktiserade på i samma stadsdel och öppnade eld mot personal och patienter.

  5. A. skriver:

    Precis som du säger så tror jag inte att folk förstår det. De tror inte heller att de ska drabbas. Ibland försöker jag förklara det, att det inte ”bara” är missbrukare, personer utan utbildning osv. som kan behöva ekonomiskt bistånd, utan även tidigare välbetalda jurister som går i väggen, egna företagarna som blir sjuka osv. För mig innebär att betala skatt att jag försäkrar mig om att det finns ett skyddsnät den dag jag kanske faller. Och det kostar så lite för oss, rent ekonomiskt, att behålla en fungerande välfärd. Men så enormt mycket mer att inte göra det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s