Your honor, please don’t yell at me

Sitter i ett av familjedomstolens väntrum i stram pennkjol och blus. Väntar på att rättegången ska börja. Sist jag var här skrek domaren på mig pga min företrädares rapport. Den här gången är det min rapport hon har under näsan, hoppas den är godkänd. Får erkänna att jag är rätt nervös. Har lärt mig att hantera de flesta nya situationer jag utsätts för, men att sitta i en amerikansk domstol och inleda varje mening med Your honor är fortfarande lite läskigt. Finns också en chans att de kallar mig som vittne denna eller nästa gång, då både åtalande sidan och min familjs advokat får korsförhöra mig. Aaaaahhhh. Skippade kaffet imorse. Är hellre lite trött än kaffestissig när jag är nervös och vad jag säger kan påverka en tonårings framtid.

Det här inlägget postades i Reflektioner. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Your honor, please don’t yell at me

  1. alyssemeow skriver:

    You can do it! You are amazing! ((AND YOUR REPORT WILL BE PERFECT))

  2. Lisa skriver:

    Hur gick det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s